Om mig

Jag är Inger Nilsson-Välimaa och jag hälsar dig varmt välkommen.

Jag lever och verkar i Gällivare där jag bott hela mitt 55-åriga liv. Jag har två vuxna barn, en utflugen boende på annan ort och en hemvändare som bott utomlands i tre år och numera också är boende i Gällivare. Hemma hos mig huserar också min kattflicka Klara, som jag älskar att ha omkring mig. Annars så fyller jag min fritid med böcker, korsord, handarbete och att vistas i naturen alla årstider med skidåkning vintertid, skogspromenader och långa cykelturer sommartid samt bärplockning under sensommaren och hösten. Att få vandra på Dundret med dess fägring i höstskrud skänker lugn och ro till kropp och själ.

 

Klara

 

MIN EGEN RESA

Efter att ha arbetat i 26 år som kock och kallskänka kände jag att det var dags för något nytt i livet. Jag älskar mat och matlagning men nu ställer jag mig vid spisen enbart för familj och vänner. Mitt intresse för människor gjorde att jag ville byta bana helt och hållet. Jag ville förstå mer om våra beteenden och om människan bakom allt det som läggs på oss från den tidiga barndomen och som formar oss till dem vi är. Jag ville helt enkelt hitta mig själv och det har jag gjort i Rosenmetoden.

”Detta arbete handlar om förändring,

från den person du tror att du är, till den person du verkligen är.

I slutänden finns inget annat.”

Marion Rosen

Min väg till Rosenterapeut började i maj 2006 då jag gick min introduktionskurs i Rosenmetoden på Axelsons Gymnastiska Institut, som är den enda skolan i Sverige som utbildar Rosenterapeuter. Där mötte jag Marion Rosen första gången. Hon var då på sitt 92 år och jag hade aldrig träffat någon med sådan närvaro som Marion besitter. Rosenmetoden är en fantastisk väg till personlig utveckling och jag bestämde mig för att bli Rosenterapeut efter introduktionskursen. Jag fortsatte med kurser varvat med mitt kockarbete men i januari 2010 tog jag steget och lämnade köket till förmån för mitt företag Inspirea.Utbildningen till Rosenterapeut kan du läsa mer om här

Jag är certifierad Rosenterapeut sedan juni 2011 och min utvärdering av utbildningen och praktikåret kan du läsa om i delar av min artikel här nedan som publicerats i Rosenbladet ( RYiS medlemstidning) hösten 2011.

ROSENMETODEN – VÄGEN HEM…

”Det gör ont att gå genom väggar,

man blir sjuk av det men det är nödvändigt.

Världen är en. Men väggar…

Och väggen är en del av dig själv –

man vet det eller vet det inte

men det är så för alla, utom för små barn.

För dem ingen vägg.

Den klara himlen har ställt sig på lut mot väggen.

Det är som en bön till det tomma.

Och det tomma vänder sitt ansikte till oss och viskar

”Jag är inte tom, jag är öppen”.

Sista stroferna ur dikten Vermeer av Tomas Tranströmer.

När jag började min Rosenutbildning så hade jag innan haft planer på att studera beteendevetenskap eller psykologi, men jag fann Rosenmetoden på Axelsons hemsida och anmälde mig direkt till en grundkurs i maj 2006. Jag ville byta yrke (och liv visade det sig efterhand) från att ha arbetat som kock i mer än 25 år. Grundkursen och mötet med Marion Rosen gjorde att jag bestämde mig, jag ville bli Rosenterapeut. Grundutbildningen har varit som en resa, både inom Rosenmetoden och i mitt privatliv. Ibland har resan varit stormig och ibland har jag velat avbryta utbildningen men Rosenmetoden lämnar inte den som påbörjat resan hem. Jag har blivit mer ödmjuk inför livet och inför människors olikheter som i slutänden också är likheter. Intensivkurserna och kurshelgerna har genom sitt upplägg, att om och om igen öva på att vara närvarande, att känna in, att se det subtila, att lita på sin intuition, att dela sin innersta sanning med andra har gett mig verktyg både i rosenarbetet och i livet.

Praktikåret har också varit omtumlande, det kändes nästan oöverstigligt i början med 350 elevbehandlingar. De har varit nödvändiga, den nervösa början och känslan av trygghet ju längre in i praktikåret jag kom. Elevbehandlingarna varvat med handledningar och egna behandlingar har varit mycket bra för min egen utveckling. Rosenmetoden har gett mig förmåga att lyssna till mitt eget innersta, känna in och se andra människor och framförallt; att försonas med mitt förflutna.

Jag har vuxit upp i en familj där krig var vardag och kärlek något flyktigt och sällsynt. Min mamma och pappa var bra människor men inte tillsammans med varandra, de var så upptagna av sina egna bördor. I den miljön växte jag upp till en duktig, högpresterande människa som hade svårt att lyssna till andra, jag körde på i mitt eget race. Blind inför min omgivning levde jag mitt liv efter mallar och normer som jag själv inte hade upprättat. Jag var mycket nära att gå in i väggen. Bekräftelsen och kärleken som inte fanns då satte sina spår i kroppen. Rädsla över att inte bli omtyckt eller rädslan för att bli övergiven styrde mig. Denna rädsla gjorde också att jag inte vågade låta någon komma mig riktigt nära. Så levde jag mitt liv tills Rosenmetoden fann mig och bokstavligen räddade mitt liv. Vem hade jag varit idag utan denna fantastiska behandlingsmetod?

Jag kan fortfarande halka in i gamla mönster, men när kroppen säger nej, då lyssnar jag.Jag känner en glädje och ödmjukhet inom mig inför detta nya liv.Idag vet jag att alla vi människor bär både det ljusa och det mörka inom oss, att vi liksom myntet har två sidor. Det fantastiska med Rosenmetoden är att när vi blir medvetna om hela vårt väsen, då kan vi också välja den vackraste sidan av myntet.

”Två sanningar närmar sig varandra,

en kommer inifrån, en kommer utifrån,

och där de möts har man en chans att se sig själv.”

Tomas Tranströmer

Att medvetandegöra människan om sin egen potential och inneboende kraft genom behandlingar i Rosenmetoden är det primära för mig. Jag tror också att många smärttillstånd och sjukdomar som har sin orsak i spänningar i muskulaturen kan lindras eller botas genom metoden. Jag har föreläst och kommer att föreläsa mer om Rosenmetoden eftersom det är en ny behandlingsform här uppe i norr. Jag är den första Rosenterapeuten i Gällivare och vi är tre i hela Norrbotten så vi har ett gigantiskt arbetsområde. Jag arbetar och lever i ett gruvsamhälle där människor, och framförallt männen, inte vanligtvis söker sig till den här formen av behandlingar. För mig är det en utmaning att få människor intresserade av metoden, en droppe i ansträngningen av att förändra världen till att bli varmare och medmänskligare.

Marion och jag i Palm Springs, USA 2011

I oktober 2011 reste jag till USA på en gruppresa anordnad av Axelsons Gymnastiska Institut. Resan kom till på initiativ av Marion Rosen som också deltog. Med sina 97 år var hon den äldste deltagaren bland oss men hennes närvaro gjorde henne årtionden yngre i sinnet. Det var bara i kroppen som åldern märktes. Jag är så glad att jag fick träffa Marion Rosen igen, vilken inspiratör till att hålla Rosenmetoden levande. Marion Rosen avled i januari 2012 i Berkeley, USA. Hon var verksam ända fram till december 2011 och utvecklade kontinuerligt sin metod.

I början av maj 2012 har jag blivit klar med min utbildning till Taktil massör som du kan läsa mer om på sidan Taktil massage.Massagen är ett utmärkt komplement till Rosenmetoden, de har många beröringspunkter även om det är skillnad på metoderna.

Jag är glad att kunna utöva dem båda.